I dagsläget har endast en tredjedel av de som gått ut naturvetenskaplig eller teknisk linje från gymnasiet den formella behörighet som krävs för att antas till civilingenjörsutbildningarna vid de tekniska högskolorna. För att bli behörig måste man nämligen välja till ”rätt” kurser.
Helen Dannetun, som är dekanus vid Linköpings Tekniska Högskola, var den 29 juni 2010 talare vid Mingel i Mjärdevi. Till de 150 intresserade åhörarna från företag i Mjärdevi kastade hon ut en både högaktuell och brännande fråga:
- Vem vill bli ingenjör?
Bakgrunden är att antalet ungdomar som vill bli ingenjörer sjunker i hela den industrialiserade delen av världen, även om vi i Sverige sett en viss uppgång under de senaste åren. Ett exempel är det globala ROSE-projektet(1) som visar att 85-90 procent av ungdomarna i Uganda och Ghana vill bli naturvetare medan ungdomarna i Norge, Danmark, Sverige, Island, Finland och Japan befinner sig allra längst ner på listan. Andra internationella undersökningar som TIMSS(2) visar att Sverige generellt ligger under genomsnittet i matematik på alla nivåer. Och resultaten visar en sjunkande trend genom åren.
Samtidigt är intresset för ingenjörsutbildningar stort i andra delar av världen. Indien är ett exempel. Kina ett annat. Där ökade antalet ingenjörsstudenter från drygt en miljon 1997 till cirka 7 miljoner 2007. Under samma tidsperiod sjönk antalet sökanden till ingenjörsprogram i Sverige, från 13 000 vid millennieskiftet till knappa 8 000 år 2007. Då måste man också komma ihåg att kullen 20-åringar under samma period ökade med 25 procent!
Helen vill understryka att det absolut inte är ungdomarna som det är fel på:
- Det är vi som inte har lyckats förmedla det meningsfulla i det som vi arbetar med, och speciellt har vi inte lyckats förmedla detta till tjejerna. Många har en bild av att teknik är trist och tråkigt när det i själva verket handlar om att hjälpa till att utveckla användbara lösningar på olika problem.
Helen känner det inte som om hon lurar någon när hon med värme talar om möjligheter inom teknikutbildningar. De alumner hon träffar är mycket nöjda med sina jobb. Dessutom visar en färsk undersökning från Sveriges Ingenjörer:
- Att LiTH:s alumner är de som är allra mest nöjda i hela Sverige med sin civilingenjörsutbildning. Det är vi på LiTH oerhört stolta över.
Helen är medlem av regeringens Teknikdelegation och kan berätta att det inte bara är Teknikdelegationen som oroar sig för västvärldens sjunkande teknikkunskaper. Runt om i Europa ser man det här som ett problem.
- Samhället står inför många utmaningar som kräver både allmänbildning, problemlösningsförmåga och ingenjörskompetens. Det blir inte bättre av att intresset för lärarutbildning inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen är katastrofalt lågt och att den svenska definitionen av behörig lärare är mer fokuserad på pedagogisk kompetens än på ämneskompetens. Hur duktig pedagog man än är blir det svårt att lära ut matematik om man inte kan matematik själv!
Teknikdelegationen(3) har tagit fram förslag till vad som kan göras åt detta mot bakgrund av alla problem och utifrån erfarenhet av vad som gjorts i andra länder. Först och främst bör den högsta politiska ledningen anta En Nationell Strategi för att öka intresset och kompetensen. Den ska innehålla tydliga och mätbara mål inom bland annat resultat i TIMSS, antal elever på gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program, antal sökande till ingenjörsutbildningar och könsfördelning.
Strategin bör inrikta sig på lärarnas kompetens, undervisningen i skolan, övergången mellan skola och högskola (fler ska vara behöriga), undervisningen i högskolan samt samverkan med näringslivet och samhället.
- För att det här ska fungera krävs ett långsiktigt och samordnat arbete med stark förankring hos Sveriges kommuner, näringsliv, intresseorganisationer och andra nyckelaktörer. En Nationell Kommission med ansvar för både genomförande och uppföljning bör tillsättas.
De satsningar som Teknikdelegationen föreslår är bland annat:
Inrättandet av Teknik- och naturvetenskapskommuner – med inspiration från Danmarks Sciencekommuner.
Ett fortsatt lärarlyft som blir mer behovsprövat, det vill säga utgår från ett verksamhetsperspektiv.
Användande av en del av marknadsföringsmedlen för den nya lärarutbildningen (2011) för inriktningar mot naturvetenskap, teknik och matematik.
En förkortad pedagogisk utbildning för de som redan har avancerad utbildning inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen för att få in fler lärare med djupa ämneskunskaper.
Visa att teknik- och naturvetenskapens tillämpningar är angelägna samhällsfrågor som är viktiga att diskutera på samtliga utbildningsnivåer och samtidigt öka samverkan mellan skola och arbetsliv genom att visa på vilka problem/utmaningar man jobbar med och visa på förebilder.
Helen avslutade sitt sommaranförande med en liten maning till alla blivande semesterfirare:
- Tänk nu över det här i hängmattan och kom sedan med förslag på hur vi ska kunna samverka på bästa sätt!
(1) The Relevance of Science Education, http://www.ils.uio.no/english/rose/
(2) Trends in International Mathematics and Science Study, http://www.skolverket.se/sb/d/3279/a/18384
(3) Teknikdelegationens slutbetänkande finns här:http://www.teknikdelegationen.se/Bazment/teknikdelegationen/sv/nyheter.aspx
